Gratulerer med Første Mai-dagen! Med håp om et inkluderende fellesskap!

Jag vakade ensam i natten i huset där mänskorna sov.
Där ute var sommaren gången och luften var kylig och rå
En fågel flög in genom fönstret med vingarna röda av blod.
Och jag tog den i kupade händer som en duva som en duva
Och jag tog den i kupade händer och huttrade till där jag stod.

Den kom som en jagad om natten, en flykting från främmande land ,
som en som har räddat sej undan när alla dom andra försvann .
Den kom med en doft utav rosor som någon har trampat itu
och med ljus ifrån slocknade stjärnor som en duva, som en duva
Med ett ljus ifrån slocknade stjärnor som någon har stampat till grus .

Men den som en gång har levat i frihet vill ut i det fria igen
Och den som en gång har bli’tt jagad på flykten kommer alltid att drömma sej hem.
En fågel med stukade vingar har slagit sej ner i vårt hus
med drömmarna röda av rosor och ögonen fyllda av ljus .
Jag vårdar den ömt som ett minne av nåt som jag aldrig har sett.
Och jag vet att min fågel ska flyga som en duva, som en duva
Och jag vet att min fågel ska flyga som en duva tillbaka igen.

Dessverre er mange mennesker på flukt fra krig, nød, redsler og undertrykking. På årets festdag for solidaritet og samhold både nasjonalt og internasjonalt går mine tanker til alle mennesker som er på flukt fra sine hjem og sine land, og som lever i uvisshet om hva framtiden vil bringe. Dette synes jeg kommer godt fram i Mikael Wiehes klassiske sang
Som en duva, her fremført av Bjørn Afzelius og Michael Wiehe.

Den ble opprinnelig skrevet med tanke på flyktningene fra Latin-Amerika, særlig Pinochets Chile, og disse flykningene ville hjem igjen til et nytt og fritt land når det ble mulig.


I dag er det mange som ikke kan reise hjem. De har ikke noe hjem å reise til.

La oss ta flykningene i mot «som en duva med vingarna röda av blod.»

Halvdan Sivertsens kjente og vakre vise, «Sommerfuggel i Vinterland» er også vel verdt å lytte til.
Her sammen med Gitarkameratene i 1989. Men både Halvdans introduksjon og sangen er like viktig i dag som den gangen.

La oss motarbeide de rasistiske og innvandringsfiendtlige kreftene, og la oss oppfordre politikerne til å arbeide for en bedre integreringspolitikk.

La oss som enkeltmennesker gjøre vårt for at alle som søker tilflukt i vårt land, skal finne seg til rette hos oss og få en god og meningsfull tilværelse i Norge. Vi har plass og ressurser nok.

Min spesielle oppfordring til regjeringen på årets førstemai-dag er:

La alle asylbarna bli i Norge!

 
Gratulerer med Første Mai- dagen!

Om Ragnhild S

Liberal sosialdemokrat. Bestemor. Musikkglad. Brassentusiast.. "Kristenagnostiker" med et anstrøk av kulturrelativisme, tross enkelte klare grunnholdninger. Gjennom levd liv har jeg fått en forkjærlighet for katolisismen, men selv er jeg ikke praktiserende katolikk Skriver mest om politikk, religion, kultur og litt sport. Sykkelentusiast med Belgia i hjertet. Nå er jeg antagelig også "multikulturell marxist" hva nå det betyr. Politisk korrekt er jeg også. Jeg velger å tolke denne nedsettende betegnelsen fra den ekstreme høyresiden som et mentalt og politisk adelsmerke. . Likevel er jeg politisk uberegnelig og rett som det er uenig med dem jeg identifiserer meg med. Paradoksalt? Kanskje. Men er ikke paradoksene en del av å være menneske? Leve individualismen, solidariteten og mangfoldet!